Jag och Wilma har våra bråkdagar och idag blev det en sådan dag...efter ridturen som även den var spännande. Vi hade tänkt att ruda en runda som i slutet innebär mycket benlyft i skogen, men det hade hunnit hända en hel del den vi red där sist. De hade fällt många träd som nu låg i vägen för oss men det stoppade inte oss, vi trodde ju att det var bättre längre fram. Ju längre in vi kom desto mera träd låg i vägen, här tyckte Wilma att det var ett ypperligt tillfälle att öva sin hopptecknik ( det var hon ensam om att tycka). Jag flög hit och dit i sadeln tills jag till slut bestämde mig för att hoppa av och leda henne den sista biten. Damerna var redigt trött vilket inte var konstigt men de ville ändå hemskt gärna springa hem som om de inte hade gjort något annat :). Ibland undrar man vad som försegår i deras huvuden :). Jag trodde nu att Wilma hade skrapat upp benen, trots alla skydd hon hade på sig, men inte en skråma kom vi hem med. Wilma skötte sig riktigt bra under ridturen idag, sen kom vi hem och där började det :). Allt gick bra i början med att stå i stallgången utan någonting eftersom Alli blev inlåst i sin box, men sen när hon blev ut släppt så ville självklart Wilma följa med och även om jag stod iväg och sa åt henne att stanna så tryckte hon bara mig framför sig tills jag tillslut flytta på mig ( arg som ett bi) och Wilma hoppa ut i paddocken. Jag ut efter och mota bort henne från höt som låg ute, vilket gjorde Wilma redigt sur och trodde hon var tuffare än sin matte :). Jag gick tillslut tag på Wilmas pannlugg och ledde in henne i stallgången igen och gjorde klart det jag tidigare höll på med :). Vissa dagar blir man bara galen på henne. Efteråt åkte vi ut till killarna för att lämna kraftfoder till Mac och när vi närmade oss hagarna såg vi att Challe fått reda på att lera ska vara nyttigt ;).