Ibland är man dum-envis

Kände igår att jag höll på att bli sjuk. Leena och jag hade tagit in en halv höselagebal och skulle ruska upp allt, men mina armar orkade ingenting de var som gelé. Vakna i morse och skulle iväg att släppa ut hästarna, och kände mig som vanligt. Tog med mig Olle så han skulle få göra sina behov efter att hästarna var ut. Vi har en liten backe från stallet ner till vägen, när vi kom tillbaka och skulle upp för backen var det som att jag inte fick luft jag var till och med tvungen att stanna en gång för att hämta andan. Hästarna var ju tvungna att få lunch så åkte dit vid 12 igen passade även på att mocka och göra i ordning maten. Jag trodde jag skulle få ringa ambulansen för jag hade så svårt att andas och jag började bli yr, men envis som jag är så gick det...men det var på håret( kändes det som). Nu är jag hemma och återhämtar mig i soffan hos mamma och pappa :). Jag vill gärna gå och jobba i morgon, men är det så här så är frågan om jag pallar det, ja ja det löser sig.






























Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback