Det har gått några veckor sedan jag skrev sist. Jag har inte haft något intressant att skriva om helt enkelt.
Men nu så har det hänt grejer, som vanligt. Antingen jättelugnt eller så händer något.
Har de senaste månaderna märkt att Wilma snubblat till med sina bakben när vi varit ute och ridit, min magkänsla har sagt att något inte står rätt till. Så efter att till slut bestämt mig så bokade jag tid på Husaby hästklinik för att kolla upp henne. Efter nästan 3 timmar med hälsokoll, böjprover och ultraljud så blev diagnosen följande:
"Wild Wilma har förändringar i SI-lederna och på en disk som kan förklara varför hon ibland tappar sina bakben."
Hon hade även en liten liten inflammation i höger bakknä.
Men trotts detta tyckte veterinären att hon var fräsch för att vara 19 år.
Det här med SI-lederna går att behandla men som veterinären sa att Wilma är 19 år och har inte några större besvär. Så om jag inte vill behandla henne så går det utmärkt att låta Wilma gå i hagen och gå ut på promenader för hand bara för att hålla igång henne lite granna.
Så gissa vilken av allternativen jag valde 😊.

Jag har hellre henne kvar som hon är och hoppas på flera år ihop än att behandla henne och riskera att ridningen för att hon får ont.
Sen måste jag tillägga att jag ser på Wilma att hon är nöjd med sitt liv som hon har nu, det är som om hon själv kännt att hon har gjort sitt och då känns det mycket bättre för mig också.