Down down down

Man måste inte alltid vara på topp, vara glad och jättepositiv. Man måste få ha sina down perioder men också att man ska få ur sig det utan att någon ska "klaga" på en. Varför ska det vara så mycket hysch hysch om hur man mår? Vi är alla olika och går igenom olika jobbiga saker i livet, även om något bara är en simpel sak för en själv kan vara ett helvete för någon annan. Jag har det senaste haft en sådan down period gällande min skada ( eller vad det nu är), jag har tyckt/tycker att ingenting händer fast än jag gör mina övningar som jag fått från sjukgymnasten. Det hat snart gått 4 månader sedan olyckan och hag hade inte förväntat mig att fortfarande ha så ont som jag faktiskt har. MEN jag går inte runt och klagar utan går och jobbar när jag ska jobba och vad gäller hästarna så får jag känna vad jag klarar av just den dagen. Vissa dagar går det att rida för då gör det inte så fasligt ont medan andra dagar så får det räcka med att longera, men jag testar mig även fram vad jag kan göra. Som för någon vecka sedan när Wilma och jag var och hoppa, det där med att hoppa får vänta men hur hade jag vetat det om jag inte testat? Jag känner som så just nu att ingen kan komma och säga hur eller vad jag ska känna gällande detta, man kommer faktiskt till en punkt längs rehaben då man vill skita i allt och nästan acceptera att så här kommer det att vara. Det är tufft psykiskt vissa perioder men som sagt det är inget jag går och klagar dagarna igenom, så låt mig få ut all den negativa energin här, passar det inte så blunda och låt bli att läsa!!!!






























Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback